Hur man diskuterar LCHF på ett vettigt sätt

Varför känner sig frågeställarna så provocerade av svaren de får om LCHF? Varför frågar de mig om saker och ting om de ändå inte vill veta svaren, utan tar det som ren och skär propaganda eller kanske ett personligt påhopp?

Jag har slutat svara när människor ställer frågor till mig om min kosthållning. Eller snarare, jag ställer en motfråga: Vill du veta för att du är intresserad och nyfiken? Den dolda frågan, som inte uttalas är: ...eller är du bara ute efter att munhuggas och inte ha en vettig dialog mellan vuxna människor? Jag skulle väl säga att det är 50/50 numera, vilket är en klar förbättring. Igår blev jag till och med tillbedd om att ge lite kostförslag från en motionär på Friskis och Svettis. Sånt är kul.

Men när man får irrationell respons på sina svar, som till exempel att frågeställaren tror att man anklagar denne för att vara överviktig, att man ser ner på dennes kostval eller att man ses som en predikant, då blir det väldigt tröttsamt. Jag svarar bara på frågor, jag struntar väl i hur DU äter! Ställ inga frågor som du inte vill ha svar på.

Lev som du vill, ät som du vill, rör på dig som DU vill - det är mig fullständigt egalt! Alla styr över sitt eget liv och det är inte upp till mig att förändra dig. Det är DU som gör DITT liv, inte jag. Så sitt inte där och ställ frågor du inte vill ha svar på och framför allt - dyvla inte på mig DITT dåliga samvete när jag bara ger mina svar i all välmening och någon slags diskussionsvilja.

Jag diskuterar gärna, men inte om det ska bli någon slags smutskastning eller anklagelse om att jag inte kan alla vetenskapliga termer. Låt oss ta reda på de vetenskapliga termerna tillsammans, låt oss lära oss något nytt i så fall. Men sitt inte och bara kasta skit på mig, eller gör dig själv till martyr. DET är inget vettigt sätt att diskutera något. Så du vet.