Jag var en riddare, Ivania, som inte hade det bästa uppförandet eller bordsskicket. Bland annat satt vi mitt under en tyst andaktsfull stund, där Ivania plötsligt kände att här behövde hon rapa. Eller när kammarjungfrun mitt emot diskret räckte över en näsduk, när Ivania rotade fram mat bakom tänderna; då tog Ivania emot näsduken med ett glatt, "Tack, vad fin!" och stoppade den i sin väska. :)
Där var en massa småintriger också; min karaktär skulle försöka få tillbaka pengar som hon blivit avlurad av några småglin kvällen innan. Det blev inte riktigt som de tänkt sig när de skulle få mig att göra ett uppdrag för att få tillbaka pengarna. Jag fick av dem en dikt som skulle ställa drottning Divania i dålig dager (nånting om att hon var fet och att hennes fisar luktade vitlök) och det var lite för pinsamt, trots Ivanias dåliga uppförande så har hon ett visst mått av självbevarelsedrift. Så hon river sönder dikten och improviserar fram en egen.
Bengts karaktär, Brynolf, överhovvinmästaren, blev anklagad för giftmord på prinsen och blev kastad i fängelsehålan. Hur ska det gå för Brynolf? Vojne vojne. Intrigerna hopade sig, drottningen är förtvivlad och rasande och alla hade svårt att hålla sig för skratt. Bengt behövde mest gå på toaletten så han kanaliserade den desperationen rakt in i rollen, som desperat försökte bli fri.
Det hela höll på fram till midnatt, då vi avrundade och åkte hem.
Och här är en bild på Ivania, minsann. Får se om Bengt kan skaka fram några stiliga på Brynolf.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar