Läkarkårens festliga otydlighet

Läkaren var ju inte så jättetydlig igår om det mer vanliga "svenska" namnet på vad jag hade i halsen. Han tog tempen i örat (ingen feber), klämde mig på halsen (Ajje! Ont!) och frågade om jag någon gång haft halsfluss. Sedan tog han en lååång tops och skulle klämma ner den i halsen för att skrapa lite på halsmandlarna. När den kom upp var den alldeles...mmm...orange-röd. Han tittade på den och sade, det här ser inte så bra ut. Du har nog bakterie si eller så. Gå till labbet.

Tillbaka från labbet fick jag ett e-recept på Kåvepenin, två om dan i tio dagar. Efter att ha varit på apoteket kunde jag läsa på paketet: "Streptokocktonsillit". Mmm...låter helfestligt!!! Det han glömde säga var bara ett klart och tydligt: Du har halsfluss. Inte för att det egentligen spelar nån roll, men det kan ju vara bra att veta för framtida lika luddiga frågor från läkarbesök. "Har du haft halsfluss förut?" "Jag vet inte, min läkare glömde specificera om det var det jag hade, jag fick använda wikipedia."

Så jag använde således wikipedia och det finns två sorters halsfluss: orsakad av virus eller av bakterier. Jag hade "tur" och hade den med bakterier så det går att behandla med penicillin. Hade det varit ett virus hade jag fortfarande legat hemma med, enligt vad Jakob säger, "dödsrosslingar" på natten. Tokroligt! Streptokocker (de bakterier som frodas i min hals) är tydligen alltid känsliga för penicillin, alltså finns det ingen risk för att de är resistenta. Om man kan lita på wikipedia, förstås.

 Men poängen är att, se, jag lärde mig något nytt här! Hade läkaren sagt "du har halsfluss" så hade jag förmodligen bara tagit det och gått hem och inte googlat för att kolla exakt hur det orsakas. Jag vet ju hur det känns - ont att svälja, som in i helvete! På väg till vårdcentralen så gick jag och spottade ut saliv hela tiden, hellre än att svälja den. Huvudvärk och sprängande öron varje gång man sväljer, nej tack. Hihi, vaknade flera gånger natten mellan söndag och måndag av att jag dreglade något våldsamt - inte ens i sömnen ville kroppen svälja. Det gick väl inte i och för sig.

Så, nu har jag nog tjatat färdigt om detta. Hoppas bli frisk snart så jag kan koncentrera mig på annat än bara mig själv. Puss och kram!